Teknikföretagen: Höga energipriser driver upp industrins kostnader
Konflikten kring Hormuzsundet, extrema temperaturer i Europa och stigande råvarupriser har under sommaren skapat nya störningar på energimarknaderna. I en analys pekar Teknikföretagen på ett växande kostnadstryck för industrin inför hösten.
Sedan slutet av 2025 har priset på energi, exklusive elektricitet, ökat med närmare 30 procent. Priset på råvaror exklusive energi har samtidigt stigit med omkring sju procent.
Även industrimetaller har blivit betydligt dyrare. Världsmarknadspriserna har ökat med närmare 15 procent sedan slutet av 2025, enligt Teknikföretagen, bland annat till följd av ökad efterfrågan kopplad till elektrifiering och utbyggnaden av AI-infrastruktur.
De högre priserna på energi, industrimetaller och andra råvaror har börjat slå igenom tydligare i producentledet.
Utvecklingstakten för insatsvarupriser i Sverige och euroområdet är enligt analysen den högsta sedan början av 2023. Efter en period med sjunkande producentpriser började dessa åter stiga under våren.
I Sverige har ökningstakten fortsatt uppåt, vilket enligt Teknikföretagen delvis kan förklaras av en något svagare krona.
Bakom de kraftiga rörelserna på energimarknaden ligger bland annat konflikten mellan USA, Israel och Iran och störningarna i Hormuzsundet, en central transportväg för den globala olje- och gashandeln.
Efter en kort period av ökad fartygstrafik i juni minskade trafiken åter när konflikten trappades upp. Under juli passerade oljepriset tillfälligt 100 dollar per fat.
Under augusti har nya försök till förhandlingar inletts, men läget är fortsatt osäkert. Teknikföretagen konstaterar samtidigt att finansmarknadernas volatilitet inte har ökat nämnvärt, vilket kan tyda på att marknaden i nuläget inte räknar med en kraftig ytterligare eskalering som huvudscenario.
Samtidigt har rekordhöga temperaturer i Västeuropa påverkat både efterfrågan på och produktionen av energi.
Juni 2026 var enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus den varmaste junimånaden som uppmätts i Västeuropa.
Ökad användning av kylning har bidragit till högre spotpriser på el i bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Höga temperaturer och låga vattennivåer har dessutom begränsat produktionen från både kärnkraft och vattenkraft.
Sex europeiska kärnkraftverk har enligt analysen stängts ned och produktionen vid ytterligare 15 reaktorer har begränsats.
Även vattenmagasinen i flera europeiska länder har lägre fyllnadsgrad än normalt. I Sverige och Norge ligger nivåerna något under genomsnittet för de senaste tio åren.
Europeiska gaslager ligger samtidigt på låga nivåer efter en kall vinter 2025/2026 och vårens och sommarens störningar på energimarknaderna.
Teknikföretagen bedömer att den lägre fyllnadsgraden i Europas gas- och vattenmagasin ökar risken för högre uppvärmnings-, gas- och elpriser under kommande vinter.
Samtidigt är det svenska inflationstrycket fortfarande lågt. Den preliminära KPIF-inflationen uppgick till 0,7 procent i juli, medan KPIF exklusive energi låg på 0,6 procent.
Mellan juni och juli sjönk de svenska energipriserna med närmare tio procent, bland annat till följd av lägre elpriser och den sänkta drivmedelsskatten.
Teknikföretagen bedömer därför att Sverige har bättre förutsättningar än euroområdet att hantera nya energiprischocker, även om stigande energi- och råvarupriser väntas fortsätta påverka producentpriserna under hösten.
Källa: Teknikföretagen
