Ny rapport: Ingen tydlig reshoring i svenska leverantörskedjor
En liten grupp företag med internationella leverantörskedjor står bakom i princip hela nettoökningen av sysselsättning och produktivitet i det svenska näringslivet mellan 1997 och 2021. Det visar en ny rapport från SNS, framtagen av forskarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm.
Rapporten Svenska företag och globala värdekedjor visar att endast omkring nio procent av svenska företag med minst en anställd importerar insatsvaror. Trots det har nästan hela nettotillskottet av arbetstillfällen och produktivitet under den studerade perioden uppstått i denna grupp.
Även företag utan egen import skapar många nya jobb, men där försvinner nästan lika många arbetstillfällen, vilket innebär att nettotillskottet blir nära noll.
– Deltagandet i globala värdekedjor är koncentrerat till en liten grupp företag, men deras betydelse för svensk ekonomi är mycket stor. Det är i dessa företag som i princip hela nettoökningen av näringslivets produktivitet och sysselsättning har uppstått under den studerade perioden. Att värna företagens tillgång till internationella insatsvaror och tjänster är den viktigaste handels- och konkurrenskraftsfrågan som finns för svensk del, kommenterar Fredrik Heyman.
Importerande företag blir mer produktiva
Företag som handlar internationellt med insatsvaror är generellt större och mer produktiva än andra företag.
Företag som både importerar och exporterar insatsvaror har i genomsnitt närmare 80 anställda, jämfört med omkring fem i företag som varken importerar eller exporterar.
Forskarna har även jämfört företag som börjar importera insatsvaror med liknande företag som inte gör det. Resultaten visar att arbetsproduktiviteten hos importföretagen ökar med omkring åtta procent efter ett år och 15 procent efter fyra år, jämfört med kontrollgruppen.
EU dominerar Sveriges leverantörskedjor
Trots den omfattande debatten om beroendet av Kina visar rapporten att EU är Sveriges klart viktigaste handelspartner för insatsvaror.
Nästan 60 procent av den svenska importen av insatsvaror kommer från EU, medan Kina står för omkring sex procent. Tyskland är det enskilt största partnerlandet med 16 procent.
Forskarna ser inte heller någon generell omläggning av svenska företags leverantörskedjor under det senaste decenniet.
– Debatten ger intrycket att svenska företag håller på att lämna Kina och flytta hem produktionen. Vi ser ingen generell omdirigering av de svenska leverantörskedjorna. Trots handelskrig och prat om "reshoring" är handelsmönstren i stort sett oförändrade under det senaste decenniet, med undantag för Ryssland och Storbritannien. Att kedjorna är stabila är dock inte automatiskt ett styrkebesked, det kan också betyda att de är trögrörliga och dyra att ställa om, säger Fredrik Sjöholm.
Industriregioner särskilt beroende av handeln
Företag som handlar med insatsvaror är särskilt koncentrerade till sex län i Väst- och Sydsverige: Värmland, Västra Götaland, Halland, Jönköping, Kronoberg och Skåne.
Det innebär enligt forskarna att dessa regioner är särskilt känsliga för störningar i internationella leverantörskedjor, exempelvis inom fordonsindustrin.
Rapporten lyfter också behovet av att underlätta internationell handel och stärka företagens möjligheter att anpassa sina leverantörsnätverk. Forskarna förespråkar ökad flexibilitet och diversifiering snarare än politiska åtgärder för att generellt flytta hem produktion till Sverige.
