Högre lön för arbetskraftsinvandrare svårt för industrin
Gränsnivån ligger alldeles för högt. Det blir ytterst svårt för svensk industri att fylla vakanta platser", säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Sinf
I regeringens promemoria "Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare" föreslås det att arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen för att beviljas ett arbetstillstånd. Förslaget remitteras och Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Sinf opponerar sig.
- Detta fungerar inte. Gränsnivån ligger alldeles för högt och innebär att det blir ytterst svårt för svensk industri att fylla vakanta platser, säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Sinf i ett pressmeddelande.
Regeringens förslag innebär ett försörjningskrav på 26.650 kronor i månaden. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) uppger att nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring.
Av förslaget följer att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den närmare innebörden av kravet ska enligt propositionen regleras i förordning.
- Sverige har en omfattande arbetskraftsbrist. I mätningar år efter år har tillgången på arbetskraft varit ett problem för mellan 50 och 70 procent av underleverantörerna. Sinf har därför också arbetat hårt på en rad områden, bland annat för att få flyktingarna i arbete. Förslaget väcker många frågor, exempelvis om företag ska tvingas ge arbetskraftsinvandrare en högre lön än svenska medborgare. I avsaknad av arbetskraft och andra alternativ kan det bli så, vilket är bekymrande, säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson kallade förslaget för ett kraftfullt slag i luften och menade att ett ingrepp görs i lönebildningsmodellen. Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten menar att det är praxis att staten inte lägger sig i lönebildningen och att den praxisen tjänat alla väl. Han menar också att dribblandet gör Sverige oattraktivt. Även Almegas chefsekonom Patrick Joyce stämmer in i kritiken och konstaterar att vi nu frångår en behovsstyrd arbetskraftsinvandring.
Sanna Arnfjorden Wadström ifrågasätter förslaget eftersom företag behöver arbetskraft, här stoppar regeringen en rad möjligheter och riskerar att öka problemen istället för att bidra till förbättring.
Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.
