Historiskt elöverskott i landet när industrier drar i handbromsen
Flera elintensiva industriprojekt i norra Sverige har bromsats in, vilket har påverkat den svenska eltillgången.
Sverige har nått ett historiskt högt elöverskott, vilket till stor del beror på minskad elanvändning, en snabb expansion av vind- och solkraft samt en inbromsning av elintensiva industriprojekt i norr. Det rapporterar Dagens Nyheter.
Flera elintensiva industriprojekt i norra Sverige har bromsats in, vilket har påverkat den svenska eltillgången. Det kommunala energibolaget Skellefteå Kraft investerade 100 miljoner kronor i Northvolt 2018.
- Just nu går omställningen av industrin och transportsektorn lite långsammare än vad vi hade trott, vilket gör att vi har ett stort elöverskott i Sverige, större än någonsin, säger Joachim Nordin, vd för Skellefteå Kraft.
Joachim Nordin efterlyser ett större fokus på att accelerera industrins gröna omställning. Han lyfter behovet av stöd till industrin och en mer omfattande utbyggnad av elnätet för att stärka Sveriges konkurrenskraft och säkra välfärden.
Industrins gröna omställning saktar ner
För några år sedan präglades norra Sverige av en intensiv satsning på grön omställning. Flera elintensiva industrier, som batteritillverkaren Northvolt och LKAB:s Hybrit-projekt för koldioxidsnål järnsvamp, planerade etableringar i regionen. Samtidigt väcktes frågetecken kring hur Sveriges elnät skulle klara av den ökade efterfrågan från dessa projekt.
Minskad aktivitet och växande elöverskott
Under det senaste året har flera av dessa industriprojekt bromsats in. Tillsammans med en generell minskning av elanvändningen och ökad produktion från vind- och solkraft har detta lett till ett betydande elöverskott i Sverige.
- När omställningen i norr går lite långsammare, får vi ett större och större elöverskott och det är bland annat det som gjort att vi haft väldigt låga elpriser den senaste tiden, säger Joachim Nordin.
Northvolt och framtida möjligheter
Joachim Nordin betonar att nedgången inte enbart handlar om Northvolt, även om deras behov av 300 megawatt elanslutning – motsvarande mer än hela Skellefteås effektbehov – tidigare väckt stor uppmärksamhet.
- Det går inte att säga att det enbart handlar om Northvolt, det är bara en liten pusselbit i det hela, förklarar han.
Att Northvolt tvingats dra ner på sin produktion skapar nu möjligheter för andra satsningar.
– Om Northvolt inte använder lika mycket el som de tidigare aviserat, då skulle det kunna vara några andra industrier som i framtiden kan använda delar av det utrymmet, säger Joachim Nordin.
Elöverskott trots samtal om elbrist
Joachim Nordin framhåller att debatten om en framtida elbrist är missvisande i dagens läge.
– Vi har det största elöverskottet i Sverige som vi någonsin har haft, men vi pratar om att vi har elbrist, konstaterar han.
Energimyndighetens kortsiktsprognos
Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos från vintern 2024 förväntas industrisektorns elanvändning öka från drygt 45 TWh år 2022 till över 57 TWh år 2027. Denna ökning drivs främst av elektrifieringen inom industrin, där användningen av kolbränslen minskar med 4 TWh fram till 2027, vilket motsvarar nästan en tredjedel av Sveriges totala kolanvändning.
Samtidigt ökar vätgasproduktionen genom elektrolys, vilket förväntas kräva ytterligare 5 TWh el under samma period.
Trots detta bedöms den kraftiga ökningen av elanvändningen till följd av elektrifieringen inte ske under prognosperioden, utan snarare närmare 2030-talet och därefter.
- Det tar tid för industriella projekt att nå full drift från det att byggnationen påbörjas, men elektrifieringen börjar ge effekt mot slutet av prognosperioden, säger Jesper Ericson, analytiker på Energimyndigheten.
