48 000 nya medarbetare kan behövas - försvarsindustrin pressas av kompetensbrist

Sveriges och Nordens omfattande försvarssatsningar skapar ett växande behov av kvalificerad arbetskraft. Men trots ett starkt intresse för att arbeta inom försvar och säkerhet riskerar långa rekryteringsprocesser och brist på teknisk kompetens att bromsa upprustningen. Det visar en ny rapport från EY.

Enligt en tidigare analys från EY-Parthenon kan försvarssatsningarna skapa behov av omkring 48 000 nya medarbetare i Sverige och 130 000 i Norden fram till 2035. Behovet omfattar inte bara den traditionella försvarssektorn, utan även försvarsindustrin och närliggande branscher som teknik, energi, bygg och logistik.

Den nya rapporten From ambition to readiness: securing people capabilities for Nordic defense bygger på intervjuer med offentliga och privata försvarsaktörer i Sverige, Danmark, Finland och Norge.

Resultaten visar att en av de största utmaningarna är att omsätta intresset för sektorn i faktiska anställningar. Säkerhetsprövningar kan ta upp till nio månader, medan även en snabb rekryteringsprocess i Sverige kan ta sex månader.

Ingenjörer och IT-specialister särskilt efterfrågade

I takt med att försvarssektorn blir alltmer teknikintensiv ökar konkurrensen om kompetens som redan är eftertraktad inom industrin.

"Sverige och Norden står inför en försvarsuppbyggnad som kräver att 

sektorn snabbt kan ta vara på det starka engagemang som finns"

EY pekar särskilt ut ingenjörer, specialister inom IT, data och mjukvaruutveckling samt personer som kombinerar militär erfarenhet med teknisk spetskompetens.

Samtidigt försvåras kompetensförsörjningen av otydliga civila karriärvägar och långa introduktionsprocesser. Även tekniska begränsningar, upphandlingar och säkerhetskrav kan försena arbetet när nya medarbetare väl har rekryterats.

– Sverige och Norden står inför en försvarsuppbyggnad som kräver att sektorn snabbt kan ta vara på det starka engagemang som finns. Intresset för att arbeta med försvar och säkerhet är historiskt starkt, men intresse i sig stärker inte försvarsförmågan, säger Louise Dyrendahl, partner inom People Consulting på EY och initiativtagare till rapporten.

Industrisamarbete avgörande för kompetensförsörjningen

Rapporten visar också att kompetensbristen inte kan lösas enbart genom fler rekryteringar. Många av de specialistkunskaper som efterfrågas tar lång tid att utveckla, samtidigt som försvarssektorn konkurrerar med andra branscher om samma arbetskraft.

EY framhåller därför behovet av kompetensutveckling, närmare samarbete med lärosäten och industri samt modernisering av tekniska system och arbetsprocesser.

– Det här är inte en utmaning som löses med fler rekryteringar på kort sikt, eftersom den kompetens som behövs tar tid att bygga. Att utveckla människor internt, samarbeta bredare med lärosäten och industri och komma till rätta med teknikskulden avgör hur snabbt försvarssatsningarna kan omsättas i praktiken, säger Louise Dyrendahl.

Rapporten bygger på omkring 20 intervjuer genomförda mellan februari och september 2026. Resultaten pekar på att förmågan att rekrytera, utveckla och behålla teknisk kompetens blir en viktig faktor för hur snabbt de nordiska försvarssatsningarna kan genomföras.