Lesjöfors-Hyperloop.

Mar 31, 2021

Lesjöfors i Elon Musk-initierat hyperloop-projekt


Sponsrar fjädrar i lovande svenskt hyperloop-projekt för höghastighetslösningar, samlar forskarvärlden och investerare.

Lesjöforsfjädrar får återigen en kritisk funktion i ett framtidsblickande studentprojekt. Hyperloop-konceptet innebär supersnabba, fossilfria transporter av både människor och gods. En studentgrupp från KTH är med på tåget och tävlar för att utveckla den banbrytande tekniken.

Hyperloop initierat av Elon Musk

Hyperloop-konceptet som är initierat av Elon Musk, grundare av Tesla och SpaceX, samlar forskarvärlden, studenter, designers, programmerare, riskkapitalister och övrigt näringsliv i gränsöverskridande utvecklingsprojekt. Höghastighetslösningen med Hyperloop är tänkt att bli både snabbare, säkrare, billigare, bekvämare samt mer energieffektivt jämfört med dagens transportsystem. Hastigheter runt 1 000-1 200 km/tim är vad farkosterna ska komma upp i vilket skulle medföra en transport från till exempel Göteborg till Stockholm på 30 minuter.

Höga hastigheter tack vare levitation

Konceptet består i grunden av en ”pod” (kapsel), som placeras i en tunnel eller tub och färdas med hjälp av levitation (svävarteknik) driven av magnetism. Levitationen eliminerar friktion mot underlag och eftersom tuben utgör en stängd miljö är den skyddad från yttre påverkan. I tuben dras lufttrycket ned till nära nog vacuum och det minskade luftmotståndet gör att farten kan ökas avsevärt med reducerad energiförbrukning.

KTH tar täten i Sverige

Med en påtaglig öppenhet mellan utvecklarna som ofta gemensamt driver utvecklingen framåt, ordnar SpaceX årliga tävlingar där lösningar och prototyper presenteras. Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm initierade 2018 ett studentprojekt med målet att delta i SpaceX årliga hyperloop-tävling i Kalifornien med en egenkonstruerad pod. Laget toppresterade i en första tävling och ambitionen växte till ett mål att designa och bygga en prototypkapsel med en toppfart på 550 km/h i 1-2 minuters accelerationstid. Det finns två stöttepelare i KTH:s koncept som man inte frångått; en linjär induktionsmotor och magnetisk levitation.

”För att kunna komma upp i hastigheter på över 1 000 km/h krävs en teknik som bygger på levitation. En del lag har istället använt sig av hjul och placerat sig högt i tävlingar, men vid 500 km/h och uppåt kommer friktionen från hjulen snabbt växa sig för stor för att podden ska kunna fortsätta öka i hastighet. Används magnetbaserad levitation minskar istället motståndet för högre hastigheter.”, säger Claes Henriksson, lagkapten för KTH Hyperloop.

Sponsrade fjädrar med viktig funktion

Lesjöfors fjädrar ska användas till den laterala styrningen av podden. Eftersom en Hyperloop-pod till större del färdas friktionsfritt är det oerhört viktigt att podden inte kommer i för mycket kontakt med den monoräls (I-balk) som den färdas längs med. Fjädrarna säkerställer att podden alltid håller rätt kurs och inte skaver mot rälsen. Förutom att väl valda fjädrar ser till att podden behåller hastighet är de också viktiga av säkerhetsskäl; skulle podden åka in i monorälsen under höga hastigheter finns risk att den tar allvarlig skada.

”Vi är glada att vara en del av ett så spännande och viktigt framtidsprojekt. Att sponsra studenter handlar både om att knyta viktiga kontakter för framtiden och att sprida kunskap om vår unika fjäderexpertis”, säger Mattias Hartvigsson, produktspecialist på Lesjöfors.

I drift nästa decennium

Det är dock en lång väg kvar innan visionerna om Hyperloop kan realiseras. Men utvecklingen går framåt i en rasande takt och runt 2030 tror experter att Hyperlooptekniken kan börja rulla ut på bred front. Vissa länder har ännu högre ambitioner och bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har målet att redan 2024 ha en hyperloop i drift.

”Vår ambition slutar inte i och med tävlingarna, utan vi vill fortsätta optimera systemen och bistå med expertis till ett fullskaligt Hyperloop-nätverk vi hoppas kunna se i Sverige i sinom tid”, säger Claes Henriksson.

Läs mer om KTH:s hyperloop-projekt

KTH



Loading...

MEST LÄSTA

SENASTE NYTT