RISE: Så säkrar industrin sin vattentillgång
"Det kan vara dags för svensk industri att öka medvetenheten"
I en skrivelse på sin hemsida säger RISE att risken för vattenbrist är bara en del av problematiken.
- EU:s gröna giv ställer ökade krav och gamla tillstånd kan omprövas. Många skulle tjäna på att skaffa sig bättre överblick innan vi är där, säger Marie Karlberg på RISE.
I stora delar av världen är man van vid att hushålla med vatten som en värdefull resurs. I Sverige däremot ser vi vattentillgång som något självklart och perioder av vattenbrist som något onormalt och kortvarigt.
Men det kommer behöva ändras – oavsett om man bedriver verksamhet i de delar av landet där risken för återkommande vattenbrist är stor eller inte.
- I sydöstra Sverige är vattenbrist redan en realitet. Här är diskussioner i allmänheten om minskad bevattning och hushållning med vattnet en naturlig del av samtalet, säger Marie Karlberg, projektledare inom industriell och urban symbios på RISE som jobbar med att koppla ihop aktörer för att bidra till hållbart nyttjande av resurser och minska restavfallet.
Perioder med vattenbrist till följd av värme och torka – som den stekheta sommaren 2018 och den torra sommaren 2022 – kommer bli mer frekventa de närmaste 10-15 åren. Detta kommer att drabba östra Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland och Gotland alldeles särskilt. Något som också industrierna i området måste förhålla sig till.
- Det blir ett extra sårbart läge för industrier som tar vatten via det kommunala nätet där kommunen kan tvingas prioritera.
Mer ansvarsfull användning ett krav oavsett brist
Värme och torka till trots, i stora delar av landet kommer det ändå finnas gott om färskvatten under överskådlig tid. Den svenska industrin, som står för omkring 70 procent av svensk vattenanvändning, kommer ändå behöva agera mer ansvarsfullt med sin vattenanvändning alldeles oavsett om man har sin verksamhet i riskområden eller ej.
"Omställningen till en cirkulär ekonomi medför att de måste se sig själva som en del av ett kretslopp"
- Det handlar om skiftande fokus i lagstiftningen, både inom EU vars gröna giv fokuserar på optimerad resursförbrukning, och inom Sverige. Förenklat såg man tidigare mest till den enskilda verksamheten när tillstånd gavs. Idag är det ett växande fokus på kretsloppstänk och resursdelning. Varje företag är inte en isolerad enhet utan en del i en större infrastruktur.
- Det innebär att industrier behöver sätta mål och om möjligt minska sin användning av jungfruligt vatten och i högre grad utforska system för återanvändning av till exempel avloppsvattnet innan det leds ut igen. Omställningen till en cirkulär ekonomi medför att de måste se sig själva som en del av ett kretslopp, där exempelvis uppvärmt spillvatten kanske ska vidare till en annan användare.

