Jernkontoret välkomna satsningarna på industrins omställning i höstens budgetproposition. Under rätt förutsättningar bidrar omställningen av industrin till både klimatmålen och en stärkt svensk konkurrenskraft.

– Det är glädjande att beslutsfattarna ser industrins viktiga roll, inte bara för att minska egna utsläpp, utan också för att vi producerar material och produkter som är avgörande i en cirkulär ekonomi och för en hållbar samhällsutveckling, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Regeringen föreslår att länsstyrelsernas finansiering förstärks med 35 miljoner kronor, som en riktad satsning för kortare handläggning av tillståndsprocesser.

– Miljötillstånden är viktiga. Vi hoppas att satsningen verkligen används för effektiviseringar av tillståndsprocesserna så att de inte bromsar nödvändiga förändringar som bidrar till omställningen av våra processer och verksamheter, säger Helén Axelsson.

Industriklivet stärks med 150 miljoner och landar på 750 000 miljoner för 2021. Industriklivet är ett viktigt verktyg för industrins satsningar på att minska utsläppen från egen verksamhet. Från och med 2021 ska även vätgasprojekt kunna stöttas inom ramen för Industriklivet.

– Det är positivt att regeringen fortsätter satsningen på industrins processer genom Industriklivet. Vätgas kommer att vara en möjliggörare för klimatomställningen. Samtidigt är det viktigt att fokus fortsatt ligger på de processrelaterade utsläppen som är svårast att åtgärda, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Regeringen satsar 150 miljoner för medfinansiering av fonden för rättvis omställning där kommissionen har rekommenderat Sverige att satsa på stålindustrin.

– Satsningen genom fonden för rättvis omställning är viktig för att vi ska kunna fortsätta utveckla industrin och jobben när stora förändringar ska ske, säger Gert Nilson.

Regeringen presenterar också statliga kreditgarantier för gröna investeringar i syfte att bidra till finansiering av samhällsviktiga industriinvesteringar. Kreditgarantierna ska börja ställas ut under 2021.

– De teknikskiften som sker inom industrin är ofta kapitalintensiva och tidskrävande. Men det är samtidigt dessa förändringar som har potential att ge störst effekt i arbetet för sänkta fossila utsläpp, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.

Jernkontoret gläds åt de delar i budgeten som stärker industrins förutsättningar för omställning. Samtidigt kvarstår farhågor om skatter som straffar industrin för de verksamheter där det ännu inte finns tillgänglig teknik för att ställa om liksom pålagor som sänker företagens möjlighet att konkurrera på den globala marknaden.

– Arbetet för en omställning inom stålindustrin är avgörande för att vi ska uppnå klimatmålen, inte bara i Sverige utan globalt. Samtidigt måste industrin ges förutsättningar att vara konkurrenskraftig på den globala marknaden. Därför är det viktigt att hålla ihop industrins förutsättningar, inte ge med den gröna omställningshanden och ta med den andra straffskattehanden, det blir ett kostsamt nollsummespel, i vilket både klimatet och industrin förlorar, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.