Skärpta EU-direktiv utmanande för industrin
"Påverkar svenska verksamheter på flera sätt"
EU har i juni 2024 antagit direktiv (2024/1785/EU) (”ändringsdirektivet”), en uppdaterad version av industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) (”IED”). Detta för att anpassa det efter de skärpta miljömålen i EU. Det här innebär betydande förändringar för industrins miljöarbete och kommer att påverka svenska industriverksamheter på flera sätt, det skriver Foyen Advokatfirma i ett pressmeddelande.
En central nyhet är utvidgningen av BAT-slutsatser till fler områden.
Ändringsdirektivet innebär en rad olika förändringar och ersatta artiklar i IED.
En förändring är att fler branscher kommer börja omfattas av kraven genom tillkommande BAT-slutsatser, vilka är följande:
- Smidesverkstäder och gjuterier
- Keramisk tillverkning
- Produktion av oorganiska högvolymkemikalier
- Ytbehandling av metaller och plaster
- Gruvor för vissa metaller
- Storskalig tillverkning av batterier
- Järn- och ståltillverkning.
Uppdaterade krav på innovation
En annan ändring är att det blir uppdaterade krav på innovation för att främja tillämpningen av ny teknik. Det innebär också att det ställs krav på verksamhetsutövare att inkludera omställningsplaner för att visa hur de ställer om till en klimatneutral verksamhet senast år 2050.
Årliga rapporter
Verksamheterna ska årligen rapportera och vara transparenta kring framstegen i dess industriella omställning. Det tillkommer också att den berörda myndigheten ska fastställa den strängaste utsläppsgränsen, samt ett bindande intervall för gränsvärden för miljöprestanda. Möjligheterna till undantag från reglerna utökas genom att det vid kriser går att bortse från gränsvärdena men även att det under vissa förutsättningar är möjligt att fastställa strängare värden.
"Syftet med direktivet är att minska industrins påverkan på miljö och människohälsa"
Vidare införs mer utförliga regler gällande sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelserna som fastställts genom direktivet. En ny regel är att de juridiska personer som begår de mest allvarliga överträdelserna ska belastas med en ekonomisk sanktion som uppgår till minst 3 % av dennes årsomsättning året före sanktionen. Här tillkommer även straffrättsliga påföljder, till de tidigare endast administrativa ekonomiska påföljderna.
Sveriges anpassning till IED och BAT-slutsatser
IED trädde i kraft år 2010. Syftet med direktivet är att minska industrins påverkan på miljö och människohälsa genom en ändrad tillståndsprövning med fokus på bästa tillgängliga teknik (Best Available Technique, ”BAT”). Med hjälp av förebyggande åtgärder och tydligare definitioner på vad som är bästa tillgängliga teknik är förhoppningen att minska föroreningar och uppnå mer rättvisa konkurrensvillkor.
Kraven som uppställs i direktivet utgör en miniminivå för medlemsländerna i EU. Till detta kommer så kallade BAT-slutsatser vilket är referensvärden gällande bästa tekniker, metoder, utsläppsnivåer samt övervaknings- och efterlevnadskrav som används för att säkerställa att industriverksamheter uppnår kraven.
Påverkan på den svenska industrin
För de områden som ännu inte omfattas av BAT-slutsatser tar det förmodligen, utifrån hur processen har sett ut för andra sektorer, flera år till dess att de offentliggörs. Sedan dröjer det ytterligare en tid tills det att reglerna har implementerats i svensk rätt i industriutsläppsförordningen. Det kan på grund av den långa processen ta lång tid tills ändringsdirektivet får en faktisk påverkan på den svenska industrin. När ändringarna väl har trätt i kraft kommer de verksamhetsutövare som bedriver aktuella industriverksamheter behöva visa hur de anpassar sig till de i direktivet uppställda kraven på bästa tillgängliga teknik, det vill säga hur de uppfyller BAT-slutsatserna.

