Forskning: Effektivare gruvor med ny modell
"Flera gruvbolag runt om i världen visar intresse"
En träffsäker modell som kan användas för att planera hur man bäst bryter och anrikar en malmkropp är enligt gruvbranschen ett måste för effektiv och hållbar gruvdrift.
Nu meddelar forskare vid Luleå tekniska universitet att de har utvecklat en geometallurgisk modell för Garpenbergsgruvan som kan användas för att bättre visa fördelningen av metaller och mineral i malmkropparna och därmed optimera utvinningen.
Modellen kan appliceras på andra gruvor och nu samarbetar forskarna med Boliden för att tillämpa och vidareutveckla modellen.
- Vi är väldigt glada över att vår forskning har fått så stort genomslag och att flera gruvbolag runt om i världen visar intresse för resultatet. Att utvinna flera värdefulla metaller ur en och samma malm ställer höga krav på integrerad malmkaraktärisering och processutveckling – och vi har lyckats hitta en framgångsrik modell som underlättar detta, säger Glacialle Tiu, forskare inom malmgeologi vid Luleå tekniska universitet som nyligen disputerat i ämnet.
Nära samarbete med Boliden som driver gruvan
Glacialle Tiu och hennes forskarkollegor har fokuserat på Garpenbergsgruvan utanför Hedemora, där Lappberget är en av de viktigaste malmkropparna för produktion av basmetaller i Europa. Forskningen har utförts i nära samarbete med Boliden som driver gruvan. Lappberget är en så kallad polymetallisk malmkropp, det vill säga en malm som innehåller flera olika bas- och ädelmetaller av värde, vilket gör optimering av anrikningsprocessen mer komplicerad.
