Inför avtalsrörelsen 2027: Industrins arbetsgivare kräver återhållsamma löneökningar

Inför nästa års omfattande avtalsrörelse efterlyser Svenskt Näringsliv och sex arbetsgivarorganisationer en lägre löneökningstakt. I en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter varnar företrädarna för att hårdnande internationell konkurrens, höga arbetskraftskostnader och geopolitisk osäkerhet riskerar att försvaga svensk industris konkurrenskraft.

Under 2027 ska omkring 500 kollektivavtal omförhandlas. Industrins parter är först ut med att förhandla fram det så kallade märket, som blir vägledande för löneökningarna på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsgivarföreträdarna framhåller att Industriavtalet, som funnits i närmare 30 år, har bidragit till en stark reallöneutveckling och långsiktig stabilitet. Samtidigt anser de att det internationella konkurrensläget kräver större återhållsamhet i kommande förhandlingar.

Ökad konkurrens från Kina och Polen

I debattartikeln pekar företrädarna på hur konkurrensen från andra länder har intensifierats. Kina har stärkt sin position inom avancerad tillverkning, medan Polen i allt högre grad konkurrerar med svensk exportproduktion.

Samtidigt är arbetskraftskostnaderna i Sverige höga och produktivitetstillväxten svag, enligt arbetsgivarorganisationerna.

De lyfter särskilt utvecklingen inom den tyska fordonsindustrin som ett exempel på konsekvenserna när internationell konkurrenskraft försvagas.

Arbetsgivarföreträdarna argumenterar också mot en generell arbetstidsförkortning.

– När omvärlden arbetar mer har Sverige inte råd att arbeta mindre, skriver de i debattartikeln.

Tre krav inför avtalsrörelsen

Arbetsgivarorganisationerna lyfter tre prioriteringar inför förhandlingarna: stärkt internationell konkurrenskraft, återhållsamhet mot bakgrund av det osäkra geopolitiska läget samt åtgärder för att fler ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

De pekar bland annat på behovet av högre produktivitet, konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader och en lönebildning som tar hänsyn till företagens långsiktiga investeringsförmåga.

Enligt debattörerna är även Sveriges relativt höga ingångslöner ett hinder för unga och personer med kort utbildning att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vill se lägre löneökningstakt

Efter två avtalsrörelser med historiskt höga löneökningstal anser arbetsgivarföreträdarna att takten behöver dämpas.

De framhåller att delar av exportindustrin fortfarande brottas med svag efterfrågan och pressad lönsamhet, trots tecken på en förbättrad konjunktur.

Enligt debattörerna riskerar alltför höga kostnadsökningar att försvaga återhämtningen och försämra företagens möjligheter att investera och skapa arbetstillfällen.

Bakom debattartikeln står Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, Hanna Alsén, Transportföretagen, Ola Axelsson, Svensk Handel, Marcus Dahlsten, Teknikföretagen, Maria Möller, Almega, Per Widolf, Industriarbetsgivarna, och Mats Åkerlind, Byggföretagen.