Industrins arbetsgivare vill se lägre löneökningar i nästa avtalsrörelse
Löneökningstakten inom industrin behöver växla ned från dagens nivå på 3,2 procent per år. Det skriver förhandlingscheferna för Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna inför den kommande avtalsrörelsen.
Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen, och Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, pekar på ett läge där arbetstagarnas köpkraft i princip har återställts efter inflationskrisen, samtidigt som industrins internationella konkurrenskraft inte har stärkts i motsvarande grad.
Enligt Konjunkturinstitutets barometer har industrins konkurrenssituation försämrats både inom och utanför EU sedan slutet av 2024.
Pekar på konkurrensen från Kina
Arbetsgivarrepresentanterna lyfter särskilt den ökande konkurrensen från Kina, som enligt dem i allt högre grad riktar in sig på högteknologiska områden som fordon, telekom, maskiner och läkemedel.
Samtidigt beskrivs Sveriges höga arbetskraftskostnader och svaga produktivitetstillväxt som ett växande problem.
Även utvecklingen i Tyskland, en viktig marknad för svensk exportindustri, lyfts fram. Där pågår reformarbete för att stärka produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt.
En rapport från Facken inom industrin uppges samtidigt visa att svenska arbetskraftskostnader hör till de högsta internationellt.
– Den avgörande frågan för industrin är varför nästa investering ska göras i Sverige, skriver Dahlsten och Widolf.
Basindustrins produktion har minskat
Situationen skiljer sig mellan industrins olika delar. Vissa branscher har gynnats av det förändrade geopolitiska läget, medan bland annat massaindustrin, sågverken och stålindustrin enligt debattörerna har påverkats negativt.
De uppger att basindustrins produktionsvolym minskade med mer än tio procent mellan 2019 och 2025 och fortsatt nedåt även under 2026.
Inför kommande avtalsförhandlingar argumenterar de därför för att lönebildningen måste utgå från industrins internationella konkurrenskraft och den faktiska produktivitetsutvecklingen.
Vill växla ned från 3,2 procent
Produktivitetstillväxten har enligt debattörerna varit svag under lång tid, både i Sverige och i övriga Europa. Efter två avtalsrörelser präglade av inflationskrisen anser de därför att löneökningstakten behöver minska från nuvarande 3,2 procent per år.
– Vi kan inte vara nog tydliga här – en långsiktigt hållbar löneökningstakt kan enbart utgå från svensk konkurrenskraft, skriver Marcus Dahlsten och Per Widolf.
Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens industri den 6 oktober.
