Forskning: Den upplevda hälsan förbättras vid arbetstidsförkortning
Forskning visar att den upplevda hälsan förbättras vid arbetstidsförkortning, men den faktiska hälsan och sjuktalen påverkas inte nämnvärt, det skriver Prevent om på sin hemsida.
Upplevd hälsa och välbefinnande
– Det finns inte jättemycket forskning gjord på arbetstidsförkortning. Men det finns undersökningar gjorda i vissa kommuner och regioner som visar att den upplevda hälsan förbättrades vid arbetstidsförkortning, säger Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Positiva effekter
De positiva effekterna inkluderar minskad stress, bättre sömn och mer tid för återhämtning. Den lediga dagen gav en upplevd balans i livet där man kunde träffa vänner eller ägna sig åt fritidsintressen.
Oförändrad faktisk hälsa
– Trots det gav det inte effekt på den faktiska hälsan och sjuktalen var i stort sett oförändrade. Det kan bero på att arbetsbördan var densamma som tidigare. Risken finns att kortare arbetstid leder till mer stress om man inte samtidigt anställer mer personal.
Långsiktiga effekter
En viktig fråga är om den upplevda hälsan förbättras i det långa loppet. Att uppleva god hälsa kan innebära att arbetet blir mer hållbart och att fler orkar arbeta till pensionsåldern. Men det finns inga studier som undersökt långsiktiga effekter av arbetstidsförkortning. I de fall arbetsgivare infört kortare arbetsveckor har de ofta återgått till ordinarie arbetsvecka efter ett tag.
Små företag vs stora organisationer
Han säger att det är skillnad att ställa om till kortare veckor i ett mindre företag än i en stor organisation.
– Små företag har lättare att effektivisera, utföra vissa sysslor smartare och hoppa över en del möten jämfört med om en hel region eller kommun ska införa förkortad arbetstid. Det är ofta mindre privata företag som infört arbetstidsförkortning.
Finansiering av arbetstidsförkortning
Göran Kecklund menar att en arbetstidsförkortning måste finansieras på något sätt. Om sjukskrivningstalen gått ned, och kostnaderna för dem minskat, hade det varit ett sätt. Men forskningen visar att så inte är fallet.
Gradvis införande
Ett alternativ för organisationer som vill förkorta arbetsveckan är att göra det i flera steg. Att gå från 40 till 30 timmar direkt kan vara svårt. Att istället göra det på flera års sikt ger gradvis kortare arbetsdagar samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna för arbetsgivarna blir mindre kännbara.
Framtidens teknik
Kan AI och mer avancerad teknik vara en del i detta på sikt?
– Jo, framöver kan robotar och AI ta över vissa arbetsuppgifter. Kanske en del yrken helt och hållet. Men det ligger längre fram i tiden, kanske om 20 år.
Arbetstidsförkortning i andra länder
Hur ser det ut med arbetstidsförkortning i andra länder?
– I stora delar av Europa är det standard med 40 timmars arbetsvecka. Men i våra grannländer Norge och Danmark är det 37 timmars arbetsvecka som gäller, säger Göran Kecklund.
